– Om gruppens kanske viktigaste utvecklingsfas
Många arbetsgrupper hamnar förr eller senare i ett läge där stämningen förändras. Det som tidigare kändes smidigt och bra börjar skava, öppna ifrågasättanden blir allt vanligare och synpunkter formuleras i skarpare ordalag. Missnöje sipprar fram – ibland öppet, ibland i det tysta.
Det är lätt att tolka detta som ett problem. Men inom grupputveckling ses det ofta som något annat.
En viktig fas i grupputvecklingen
Detta beskrivs som fas 2: Opposition och konflikt i IMGD (Integrated Model of Group Development), utvecklad av forskare Susan Wheelan.
Efter en inledande, artig fas där gruppmedlemmarna försöker hitta trygghet och tillhörighet i varandra, kommer ett tydligt skifte förr eller senare. Nu räcker det inte längre att vara trevliga tillsammans.
I fas 2 börjar gruppens medlemmar:
- ifrågasätta mål, arbetssätt och beslut
- markera egna behov och åsikter
- testa ledarskap och informella hierarkier
Det är här ord som ”gnäll”, ”skitsnack” eller ”konflikt” ofta dyker upp i beskrivningarna.
Varför uppstår detta?
Detta uppstår för att gruppen håller på att bli mer trygg och tydlig. Olikheterna har funnits från början men börjar nu bli synliga. Det är ett gott tecken! Det handlar inte om illvilja, utan om att gruppmedlemmarna försöker hitta sin plats, sitt inflytande och sin röst i gruppen.
Ur ett utvecklingsperspektiv för grupper är fas 2 helt klart nödvändig. Utan den riskerar gruppen att fastna i ytlig samstämmighet, där viktiga frågor aldrig fördjupas.
Foto av A. Shvets
När blir det destruktivt?
Fas 2 blir problematisk först om den ignoreras, trycks ner eller tolkas som ett misslyckande för gruppen.
Om ett missnöje inte får /kan hanteras öppet, tar det ofta andra vägar såsom passivt motstånd, allmänt missnöje, genom allianser, tystnad eller (i värsta fall) långvariga personkonflikter. Därför blir hur ledarskapet hanterar denna fas särskilt viktig.
Att arbeta med fas 2 – inte mot den
Att arbeta med grupper i fas 2 handlar sällan om att ”lugna ner” eller ”få ordning snabbt”.
Det handlar snarare om att:
- skapa trygga former för dialog
- tydliggöra roller, mandat och mål
- hjälpa gruppen att skilja på sak och person
- normalisera att olikheter finns – och att de är viktiga.
När detta görs på ett medvetet sätt kan fas 2 bli en språngbräda vidare, mot större tillit, tydligare samarbete och verkligt engagemang i gruppen.
Sammanfattningsvis
Det som på ytan kan se ut som gnäll eller konflikt är ofta ett tecken på att gruppen är på väg någonstans. Frågan är inte om fas 2 kommer – utan hur den hanteras.
Rätt hanterad lägger den grunden för nästa steg i gruppens utveckling. Fel hanterad riskerar den att bromsa gruppens utveckling, och skapa ett outtalat missnöje.
I vardagen är det inte alltid lätt för en arbetsplats att avgöra vad som är naturlig grupputveckling och vad som faktiskt kräver insatser. Är detta ett övergående skede – eller något som riskerar att fastna? Ska man avvakta, eller är det dags att agera?
Det är här jag arbetar.
Jag hjälper arbetsgrupper och ledare att förstå var gruppen befinner sig, sätta ord på det som pågår och skapa struktur för nästa steg. När gruppen får hjälp att se vad som är vad, kan det som upplevs som gnäll eller konflikt bli en viktig del i gruppens fortsatta utveckling.
Vill du veta mer är du varmt välkommen att kontakta mig!
Micaela Hoppe, Västra Ämtervik 2026-02-10
