Kommunal familjerätt
Med lång erfarenhet som familjerättssocionom erbjuder jag handledning och kurser inom kommunal familjerätt.
Jag har arbetat med familjerätt sedan 2003 i olika roller och har även haft uppdrag inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Sedan 2012 medlar jag i familjemål på uppdrag av tingsrätten, där jag hjälper föräldrar i vårdnads- och umgängestvister att hitta lösningar.
Handledning i familjerätt
Jag erbjuder handledning i psykosocialt arbete och möjlighet finns att ha ett särskilt fokus på just de frågor som man möter som handläggare inom kommunens familjerätt.
Kurser i kommunal familjerätt
Socialtjänstens familjerätt
En unik möjlighet att bli insatt i familjerättens grunder!
Tillsammans med Diploma har vi (Micaela Hoppe och Nina Stenbom) tagit fram en onlinekurs som ger en tydlig och praktisk introduktion till socialtjänstens familjerätt.
Kursen vänder sig till dig som behöver sätta dig in i området – kanske är du ny i familjerättsligt arbete, har fått förändrade arbetsuppgifter eller är chef med ansvar för personal inom familjerätten.
Syftet med kursen är att ge en god överblick över familjerättens olika arbetsområden och de frågeställningar som ofta uppstår i praktiken.
Onlineformatet ger dig stor flexibilitet:
– Gå kursen när det passar dig
– Pausa och återuppta vid behov
– Gå direkt till de delar som är mest relevanta för din roll
En tillgänglig och strukturerad kurs för dig som arbetar inom socialtjänsten och vill stärka din kunskap och känna större trygghet i kommunens familjerättsliga frågor.
Grundkurs i familjerätt
Grundkurs i kommunal familjerätt 8-9 april
Kursen är känd för att vara faktaspäckad utifrån familjerättens olika områden, aktuell lagstiftning och ett tydligt barnperspektiv. Man får med sig mycket material att kunna använda direkt i sin handläggning.
En viktig skillnad från online-kursen är att Grundkursen i familjerätt som hålls på plats har ett tydligt fokus mot praktisk handläggning.
Kommentarer från tidigare kursdeltagare:
”Så bra kurs! Det märks att Micaela är rutinerad på området”
”Kan verkligen rekommenderas till nya handläggare inom familjerätten!”
”Väldigt faktaspäckad och relevant. Bra diskussioner med de andra som deltog också! Ser fram emot uppföljningsdagen!”
Barnkonventionen i familjerätten
En övergripande presentation av barnkonventionen och hur det samverkar med övrig lagstiftning i det familjerättsliga arbetet.
Adoption
En kurs för utredare som behöver fördjupa sig i medgivandeutredningar inför internationell adoption och styvbarnadoption (närståendeadoption). Kursen är två heldagar.
Andra kurser?
Har ni behov av andra kurser inom familjerätt? Kontakta Micaela Hoppe med förfrågan
Vanliga frågor om kommunal familjerätt
Vad innebär ett juridiskt bindande avtal om vårdnad, boende eller umgänge?
När föräldrar är överens kan de, med stöd av familjerätten i kommunen, skriva ett juridiskt bindande avtal om vårdnad, boende eller umgänge. Avtalet godkänns av socialnämnden (normalt delegerat till familjerättssekreterare) och har samma rättsverkan som en dom i domstol. Det innebär att det kan verkställas i domstolen om det inte följs.
Hur går ett informationssamtal till innan en domstolsprocess?
Innan en förälder kan väcka talan i domstol om vårdnad, boende eller umgänge krävs att ett informationssamtal hålls hos familjerätten. Samtalet är kostnadsfritt och syftar till att informera om föräldrar om hur en rättslig process går till, hur det kan påverka barnet och föräldrarnas möjligheter till samarbete. Under samtalet får föräldrarna information om andra sätt att komma överens, som t.ex. med hjälp av samarbetssamtal och möjlighet att skriva juridiskt bindande avtal.
Efter samtalet får föräldern ett särskilt samtalsintyg, som krävs för att kunna väcka talan mot den andra föräldern i domstol.
Vad händer om en förälder inte följer ett avtal eller en dom om umgänge?
Om en förälder inte följer ett juridiskt bindande avtal eller en dom om umgänge kan den andra föräldern ansöka om verkställighet hos tingsrätten. Domstolen prövar då om det finns hinder för att genomföra umgänget. I vissa fall kan vite (böter) utdömas för att få avtalet att följas.
Hur kan barnets röst komma fram i familjerättsliga ärenden?
Barnets perspektiv är centralt i familjerättens arbete och har aktivt förstärkt sedan barnkonventionen blev svensk lag 2020. I samarbetssamtal såväl som i vårdnad-, boende-, umgängesutredningar kan barnet komma till tals genom att familjerättssekreterare /samtalsledare har särskilda samtal med barnet. I domstolsprocesser beaktas barnets åsikter i förhållande till ålder och mognad som en viktig del av bedömningen. Barn hörs normalt inte av domstolen, utan deras åsikt förmedlas via familjerätten /socialtjänsten.
Vad är skillnaden mellan medling och samarbetssamtal?
Samarbetssamtal är en frivillig insats som erbjuds av kommunen för att hjälpa föräldrar att komma överens om vårdnad, boende och umgänge. Medling är en mer formell process som kan beslutas av domstol och leds av en särskilt utsedd medlare. Syftet är detsamma – att hitta lösningar i barnets bästa intresse – men formerna skiljer sig åt.
Kan man få hjälp även om man inte är överens om att delta i samtal?
Samarbetssamtal bygger på frivillighet och kräver att båda föräldrarna vill delta. Om en förälder tackar nej kan kommunen inte tvinga fram ett samtal. Däremot kan informationssamtal inför domstol hållas även om bara en förälder deltar, eftersom det är ett krav för att väcka talan.
Vad innebär det att barnkonventionen är lag i Sverige?
Sedan 2020 är barnkonventionen svensk lag. Det innebär att barnets rättigheter enligt konventionen ska beaktas i alla beslut som rör barn – även inom kommunal familjerätt. Barnets bästa ska alltid vara en grundläggande utgångspunkt i bedömningar och insatser.
Hur lång tid tar en vårdnad-, boende-, umgängesutredning?
Tiden för en vårdnad-, boende-, umgängesutredning får inte sättas längre än 4 månader, vilket framgår av föräldrabalken 6 kap 19 §.
Vilket stöd kan kommunen ge efter en separation?
Kommunen kan erbjuda samarbetssamtal för att underlätta samförstånd kring barnets behov. I vissa kommuner finns även tillgång till föräldrastödsprogram, särskilda grupper för barn eller andra insatser som syftar till att stärka föräldraskapet och minska konflikter efter en separation, samt stötta barnet.
Vad är MFoF och vilken roll har de i familjerätten?
MFoF står för Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd. De är en statlig myndighet som ger vägledning och information om handläggning till kommuner. MFoF tar inte del i enskilda ärenden men arbetar med att utveckla metoder, utbildning och kunskapsstöd.
Vad är skillnaden mellan vårdnad, boende och umgänge?
Vårdnad handlar om vem som har det juridiska ansvaret för barnet och fattar viktiga beslut, t.ex. om skola och sjukvård. Gemensam vårdnad innebär att båda föräldrarna delar detta ansvar, medan ensam vårdnad betyder att en förälder har det själv.
Boende handlar om var barnet bor mest – det kan vara växelvis hos båda eller huvudsakligen hos den ena.
Umgänge handlar om barnets rätt att träffa den förälder som det inte bor med. Det kan ske genom övernattningar, dagbesök eller digital kontakt. Man kan ha gemensam vårdnad även om barnet bara bor hos en av föräldrarna. Umgänge är till för barnets bästa, det är inte förälderns rättighet.
Hur går en vårdnadsutredning till?
En vårdnadsutredning görs av socialtjänsten när föräldrar inte är överens om vårdnaden och domstolen behöver beslutsunderlag. Utredningen startar efter att domstolen begärt det och socialtjänsten fått uppdraget.
En eller två utredare träffar båda föräldrarna på utredningssamtal och pratar även med barnet. De kan också prata med exempelvis personal som känner barnet genom sin profession, på t.ex. förskola och skola, sjukvården, barn- och ungdomspsykiatrin.
Utredningen ska utgå från barnets bästa och bedöma föräldrarnas samarbetsförmåga och barnets behov. När allt är klart skriver socialtjänsten ett skriftligt förslag till domstolen. Föräldrarna får ta del av utredningen innan den skickas in till domstolen. Det är sedan domstolen som tar beslut vad som ska gälla efter en huvudförhandling i målet.
Föräldrar kan när som helst under utredningstiden ta initiativ till att komma överens själva istället, och ta hjälp för att kunna föra konstruktiva samtal i de frågorna.
Vilket stöd kan kommunen ge efter en separation?
En vårdnadsutredning görs av socialtjänsten när föräldrar inte är överens om vårdnaden och domstolen behöver beslutsunderlag. Utredningen startar efter att domstolen begärt det och socialtjänsten fått uppdraget.
En eller två utredare träffar båda föräldrarna på utredningssamtal och pratar även med barnet. De kan också prata med exempelvis personal som känner barnet genom sin profession, på t.ex. förskola och skola, sjukvården, barn- och ungdomspsykiatrin.
Utredningen ska utgå från barnets bästa och bedöma föräldrarnas samarbetsförmåga och barnets behov. När allt är klart skriver socialtjänsten ett skriftligt förslag till domstolen. Föräldrarna får ta del av utredningen innan den skickas in till domstolen. Det är sedan domstolen som tar beslut vad som ska gälla efter en huvudförhandling i målet.
Föräldrar kan när som helst under utredningstiden ta initiativ till att komma överens själva istället, och ta hjälp för att kunna föra konstruktiva samtal i de frågorna.
Vad innebär samarbetssamtal och hur fungerar de?
Samarbetssamtal är frivilliga samtal som tillhandahålls av kommunen, ofta på familjerätten, ibland av familjebehandlare eller på familjerådgivningen. Genom samarbetssamtalen får föräldrar hjälp att komma överens i frågor runt barnet /barnen. Det kan vara vardagliga frågor, likaväl som mer genomgripande frågor runt vårdnad, boende och umgänge.
Samtalen leds av erfarna samtalsledare och är kostnadsfria. Samtalen hålls normalt i den kommun där barnet är folkbokfört. På kommunens hemsida finns mer information om hur man initierar samarbetssamtal.
Fokus i samtalen ligger på att förbättra kommunikationen och samarbetet mellan föräldrarna och göra överenskommelser som är bra för barnet /barnen. Sedan barnkonventionen blev lag i Sverige 2020 är det numer allt vanligare att barnet /barnen inkluderas på något sätt i samtalen.Samtalen är inte terapi och syftar inte till att föräldrarna ska flytta ihop igen, utan de är en praktisk väg för föräldrarna att hitta samförstånd kring barnet. Detta är ytterst viktigt för barnets välmående och utveckling.
Hur påverkar barnets bästa beslut i familjerättsliga frågor?
Barnets bästa är den viktigaste principen i alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Det innebär att barnets behov, utveckling och trygghet alltid sätts i främsta rummet.
I domstolens beslut tas hänsyn till faktorer som barnets ålder, relation till respektive förälder, föräldrarnas samarbetsförmåga, om det finns risk för våld eller annan skada och de speciella omständigheter som är viktiga för det enskilda barnet.
Barnets egen vilja vägs också in i takt med ökande ålder och mognad. Syftet är att skapa en stabil och trygg uppväxtmiljö. Alla beslut ska stödja barnets utveckling och välmående. Föräldrarnas önskemål, eventuella behov av rättvisa sinsemellan är av underordnad betydelse.
Vad innebär kommunal familjerätt?
Den kommunala familjerätten tillhandahåller familjerättsliga tjänster för sina invånare. Dessa tjänster utgår i hög grad från lagstiftning i föräldrabalken, dvs fader- och föräldraskapsutredningar, adoption, samt stöd och hjälp till barn och föräldrar när föräldrarna inte lever tillsammans, genom t.ex. samarbetssamtal, avtal och i vårdnad-, boende-, umgängesfrågor.
Vilka olika arbetsområden ingår i kommunens familjerätt?
Familjerätten i kommunen handlägger ärenden enligt föräldrabalken, dvs utredningar och bekräftelser gällande fader- och föräldraskap, adoptioner (av barn) samt separerade föräldrars samarbete runt gemensamma barn. Likaså om det är aktuellt med en juridisk process vid tingsrätten, då genomför familjerätten de numer lagreglerade inledande informationssamtalen med föräldrarna, lämnar yttrande samt genomför utredning gällande vårdnad, boende och /eller umgänge på uppdrag från domstolen.
Är det jurister som arbetar på kommunens familjerätt?
Nej, det är inte jurister som arbetar på den kommunens familjerätt. Kommunens familjerätt är en del av socialtjänstens individ- och familjeomsorg (ofta förkortat IFO) och de som arbetar där har normalt en socionomutbildning i botten. De har ofta tjänstetiteln familjerättssekreterare, familjerättssocionom eller socialsekreterare.
Hur är familjerätten på kommunen organiserad?
Det är olika organiserat på olika kommuner. Större kommuner har normalt en särskild enhet /arbetsgrupp som arbetar med familjerätt, medan mindre kommuner kan ha socialsekreterare som även har andra arbetsuppgifter vid sidan om de familjerättsliga.
En del mindre kommuner går samman till en gemensam familjerättslig arbetsgrupp, eller köper upp tjänsten från en större grannkommun.
Kan familjerätten på kommunen hjälpa till med en separation?
Kommunens familjerätt kan hjälpa till med en separation genom stöd och rådgivning till föräldrar med gemensamma barn. De kan t.ex. hjälpa föräldrar att göra gemensamma överenskommelser runt barnens vårdnad, boende och umgänge efter separationen. Detta görs genom så kallade samarbetssamtal, som är kostnadsfria. Familjerätten kan också hjälpa föräldrar att skriva juridiskt bindande avtal.
Familjerätten tillhandahåller inte skilsmässoblanketter. Dessa finns att hitta på www.domstol.se.
Vilken myndighet granskar familjerätten i kommunen?
Den myndighet som granskar familjerätten i kommunen är främst Inspektionen för vård och omsorg (IVO). IVO ser till att socialtjänstens arbete, inklusive familjerättens handläggning av vårdnad, boende och umgänge, följer lagar och regler. Om det finns misstanke om brister kan IVO göra tillsyn, utreda ärenden och kräva åtgärder.
Justitieombudsmannen (JO) kan också granska familjerättens arbete, särskilt om någon anmäler att kommunen inte följt lagen eller behandlat någon felaktigt. JO fokuserar på rättssäkerheten och granskar hur myndigheter tillämpar lagstiftningen i praktiken.
Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF) har en annan roll – de ger vägledning, utbildning och rekommendationer till kommunernas familjerätt för att främja likvärdig och rättssäker handläggning i hela landet. MFoF utvecklar också metoder och material som familjerätten kan använda i sitt arbete.
Tillsammans bidrar dessa tre aktörer till att stärka barnets rättigheter och rättssäkerheten i familjerättsliga ärenden.