Handledning i psykosocialt arbete
Jag erbjuder handledning inom psykosocialt arbete i olika former – från ärendehandledning inom kommunal familjerätt till processhandledning med fokus på gruppens dynamik.
I min handledning integrerar jag gärna gestaltande, visuella och kreativa metoder för att fördjupa insikter och främja utveckling.
Handledningen kan ges både individuellt och i grupp, anpassat efter era behov.
Om handledning i psykosocialt arbete
Processhandledning
I psykosocial processhandledning ligger fokus på de inre processerna – vad som sker inom de handledda i deras arbete och i mötet med klienter. Hur påverkas de av arbetsgruppens dynamik? Hur samspelar vi med varandra? Vad uttrycks öppet, och vad förblir outtalat? Grupprocesser är kraftfulla, och att bli medveten om dem kan vara avgörande för både individ och team.
Processhandledning ger en viktig möjlighet till avlastning vid svåra klientärenden och en djupare förståelse för hur arbetet påverkar de handledda. Här ryms reflektion kring projiceringar, parallellprocesser och känslosmitta – fenomen som ofta uppstår i arbetsrelationer. Samtidigt skapar handledningen utrymme att identifiera omedvetna mönster och hitta nya vägar framåt med ökad insikt och medvetenhet.
Genom processhandledning kan arbetsgruppen utvecklas som team.
Ärendehandledning
I ärendehandledning ligger fokus på de konkreta arbetsuppgifterna och den praktiska handläggningen. Inom kommunal familjerätt kan det exempelvis handla om att utarbeta yttranden till tingsrätten, genomföra vårdnads-, boende- och umgängesutredningar, leda samarbetssamtal, arbeta med umgängesstöd samt genomföra faderskaps- och föräldraskapsutredningar eller adoptionsutredningar.
Ärendehandledningen ger stöd i hur arbetet ska utföras, vilken praxis som gäller och hur olika avvägningar och bedömningar kan göras i komplexa ärenden. Samtidigt ges utrymme för reflektion kring hur arbetet påverkar handläggaren – både professionellt och på ett mer personligt plan, i mötet med olika klienter och deras livssituationer.
Mina tankar runt handledning
Jag ser handledning som en möjlighet att tillsammans med er i gruppen utforska det konkreta arbetet med klienter, hitta nya infallsvinklar och reflektera över hur det påverkar er – både som individer och som grupp. För mig som handledare är det självklart att även uppmärksamma gruppens dynamik. Handledningen kan dessutom utformas med ett medvetet fokus på att utveckla gruppen som ett starkare och mer samspelt team.
En central grundsyn i min handledning är att alltid se till helheten – från lagstiftning och organisation till mötet med den enskilde klienten och hur det påverkar er i gruppen. Lika viktigt är att stärka tilltron till den egna förmågan och möjligheten att utvecklas i sin yrkesroll. Inspiration och drivkraft är nyckelord. Reflektion genomsyrar allt.
I handledningsrummet varvar vi samtal med visuella, gestaltande och kreativa metoder. Arbetet med människor är betydelsefullt och ofta präglat av allvar – därför behöver vi också utrymme för lekfullhet och humor när det passar.
Vid intresse för handledning träffas vi på ett möte, fysiskt eller online, för att fritt diskutera era respektive mina tankar runt handledningen och ser hur det kan matcha. Mötet är kostnadsfritt.
Vanliga frågor om handledning i psykosocialt arbete
Vad innebär handledning i psykosocialt arbete?
Handledning är en strukturerad samtalsform där yrkesverksamma får möjlighet att reflektera över sitt arbete tillsammans med en erfaren handledare. Den är särskilt värdefull inom yrken som är känslomässigt krävande – till exempel inom psykosocialt arbete, vård och omsorg – där man ofta möter människor i utsatta livssituationer eller personliga kriser.
Syftet med handledning är att skapa utrymme för att bearbeta arbetsrelaterade frågor, känslor och dilemman. Genom reflektion och vägledning kan deltagarna utveckla sin yrkesroll, stärka sin professionella identitet och förebygga stress och utmattning
Vilken utbildning har en handledare i psykosocialt arbete?
En handledare i psykosocialt arbete har vanligtvis en akademisk grundutbildning inom områden som socialt arbete, psykologi, psykoterapi, vård eller pedagogik. Utöver detta har handledaren genomgått en särskild handledarutbildning, ofta på avancerad nivå, som omfattar cirka 45 högskolepoäng.
Handledarutbildningen ger fördjupade kunskaper i handledningsmetodik, grupprocesser, etik och reflektion. Den kombinerar teoretiska perspektiv med praktisk träning i att leda handledningssamtal. Utbildningen syftar till att stärka handledarens förmåga att stödja yrkesverksamma i deras professionella utveckling, främja reflektion och bidra till en hållbar arbetsmiljö.
Idag finns handledarutbildning i psykosocialt arbete på Marie Cederschiölds högskola, Göteborgs universitet samt Linnéuniversitet.
Kan man kombinera ärendehandledning och processhandledning?
Ja, det är vanligt att handledning i praktiken innehåller både ärendehandledning och processhandledning. I ärendehandledning fokuserar man på konkreta situationer och dilemman som uppstår i det dagliga arbetet – till exempel hur man kan förstå och hantera en specifik klients beteende eller en svår samtalssituation.
Processhandledning lyfter blicken och fokuserar mer på gruppens dynamik, yrkesrollen, samspel och känslomässiga reaktioner. Det handlar om att utveckla ett reflekterande förhållningssätt och stärka den professionella identiteten över tid.
En erfaren handledare växlar gärna mellan dessa perspektiv beroende på gruppens behov. Kombinationen skapar en helhet där både det konkreta och det mer djupgående får utrymme – vilket bidrar till lärande, trygghet och hållbarhet i yrkesrollen.
Vad är skillnaden mellan individuell och grupphandledning?
Skillnaden mellan individuell och grupphandledning ligger främst i formatet, fokus och dynamiken.
Individuell handledning riktar sig till en person och ger utrymme för fördjupad reflektion kring den egna yrkesrollen, relationer och känslor i arbetet. Den anpassas efter individens behov och kan gå på djupet i specifika frågor.
Grupphandledning sker tillsammans med kollegor och fokuserar både på klientärenden och gruppens samspel. Den ger möjlighet att lära av varandras erfarenheter och stärker det kollegiala stödet och teamkänslan.
Båda formerna har gemensamt att de syftar till att utveckla yrkesrollen, förebygger stress och höjer kvaliteten i arbetet.
Hur påverkar handledning arbetsmiljön och personalens mående?
Handledning har en positiv inverkan på både arbetsmiljön och personalens mående. Genom att erbjuda en trygg plats för reflektion och bearbetning av svåra situationer minskar risken för stress, frustration och emotionell utmattning. Medarbetare får stöd i att hantera känslomässiga reaktioner och konflikter, vilket stärker den psykologiska tryggheten i arbetsgruppen.
Handledning främjar ökad självkännedom och professionell utveckling, vilket bidrar till ett mer medvetet och empatiskt arbetssätt. När personalen känner sig lyssnad på och får stöd i sitt arbete ökar arbetsglädje och motivation. Dessutom kan handledning bidra till bättre kommunikation och samarbete i teamet, vilket också skapar en mer trivsam arbetsmiljö. Kontinuerlig handledning kan minska sjukfrånvaron och personalomsättningen.
Vad är syftet med processhandledning?
Syftet med processhandledning är att stödja en grupp eller individ i att förstå, reflektera över och utveckla sina arbetsprocesser och samspel. Fokus ligger inte bara på konkreta arbetsuppgifter utan på hur arbetet sker – t.ex. kommunikation, roller, konflikter och gruppdynamik.
Genom att synliggöra mönster och förhållningssätt får deltagarna möjlighet att utveckla nya insikter och strategier.
Processhandledning stärker ansvarstagande, samarbetsförmåga och det gemensamma lärandet i en arbetsgrupp. Den ger utrymme för att bearbeta känslor och relationer som påverkar arbetsmiljön och effektiviteten.
Handledaren fungerar som en neutral samtalspartner som vägleder processen, utan att ge färdiga lösningar. På så vis bidrar processhandledning till både personlig utveckling och stabilitet i arbetsgruppen.