”Psykologisk trygghet” är ett begrepp som ofta dyker upp när man pratar om välfungerande team. Men vad betyder det egentligen?
Begreppet myntades av Amy Edmondson, forskare vid Harvard Business School, i slutet av 1990-talet. Hon ville förstå varför vissa team presterade bättre än andra, trots att medarbetarna formellt hade samma kompetens och bakgrund.
I sin forskning upptäckte hon att de mest framgångsrika teamen gjorde fler misstag än andra. Men det berodde inte på att de var sämre – utan på att de vågade prata om misstag inom teamet och man löste problemen tillsammans.
Det visade sig att trygghet inte handlade om att anpassa sig och hålla sig till sin position, utan att se gruppmedlemmarna som en självklar resurs, att samverka inom teamet och kunna ta risker tillsammans.
Vad betyder det i praktiken?
Psykologisk trygghet betyder att det finns ett klimat i gruppen där man känner sig trygg att ta upp idéer, misstag och frågor utan rädsla för att bli dömd, förlöjligad eller ignorerad.
Det handlar om att:
- kunna säga ”jag vet inte” utan att tappa ansiktet,
- våga säga emot när något känns fel,
- uppleva att den egna åsikten faktiskt spelar roll för teamet.
När tryggheten saknas börjar människor hålla inne med både tankar, initiativ och eventuell kritik. Inte för att de inte bryr sig – utan för att de skyddar sig.
Varför spelar det så stor roll?
Vidare forskning visar att trygghet i en grupp påverkar allt:
- hur snabbt man lär sig,
- hur kreativt man tänker,
- hur man löser problem,
- hur mycket energi som går åt till att parera i stället för att bidra.
Forskningen visar också att psykologisk trygghet är en av de starkaste faktorerna bakom högpresterande team. Detta uppmärksammade Google i stora forskningsprojekt Aristotle, där de ville se vilken komponent som var viktigast för att bli ett högfungerande team.
Trygghet är inte samma sak som att alltid vara sams
Ett vanligt missförstånd är att psykologisk trygghet innebär att alla alltid ska vara sams. Men trygghet handlar inte om att undvika konflikter – utan om att kunna hantera dem på ett klokt sätt, utan rädsla och istället ha ett nyfiket utforskande förhållningssätt.
Det handlar om modet att ta upp det som skaver, att göra det med en respekt för varandra. Det handlar om att skapa utrymme för gruppmedlemmarnas olikheter och kunskap.
Avslutningsvis
Psykologisk trygghet är inte en ”mjuk” fråga som man tar tag i när allt det andra funkar. Det är i själva verket en grundförutsättning för utveckling och prestation. När människor känner sig trygga vågar de tänka högt, misslyckas öppet och växa tillsammans. Och just där, i det öppna samtalet, börjar gruppens verkliga styrka ta form.
Hur ser den psykologiska tryggheten ut på ditt arbete?
Är du /ni intresserade av att medvetet utveckla psykologisk trygghet på din /er arbetsplats? Funderar du /ni på hur det ser ut just nu? Kontakta mig, så hjälper jag till med en bedömning och hjälper era grupper framåt utifrån nuläget.
Micaela Hoppe, 2025-11-10
PS: Ta del av mer kunskap om team och grupprocesser, goda råd etc genom att prenumerera på Teamspiration – mitt nyhetsbrev för att inspirera och sprida kunskap om grupper och team. Jag är aktiv på Linkedin, så ta gärna del av mina inlägg och connecta gärna med mig där.
